som jag brukar säga, jag går sönder och blir hel igen och går sönder och om igen.
årets finaste: http://blogg.svt.se/psl/2010/10/04/extra-extra-videopremiar-hakan-hellstrom-river-en-vacker-drom/
(bilder: dagens fantastiska nyheter)
om tre dagar är jag där jag vill vara. där man bara kan vara och där bara vara är något mer. roskilde.
jag är och var ingenting när jag hör så att det går över och kommer tillbaka. tar mig bort och hem och bort igen. snälla stanna medan du går för jag vill inte glömma. långa gråa dagar högst i världen och mörka tysta nätter i en närhets längtan. det bästa blir alltid bättre efteråt, när det redan varit och aldrig kommer tillbaka står det ensamt majestätiskt kvar.
som som sommar som som som en sommar som som sommar kunde vara eller skulle bli som som sommar summa summarum som som sommar som man kan va eller ha
jag vill bort men jag vill stanna kvar jag vill svälja hela himmelen och ha den kvar jag vill inbilla mig bort och ut och jag vill ha jag vill va jag vill veta vad du sa. håll dig kvar innan räcket brister och jag ingenting men allt mister
jag har sovit lite och jag har gjort en bok. jag har fina vänner och har dansat hela nätter. jag har funderat på livet och jag har släppts fri. jag har lyssnat på pete och köpt en ny hatt.
jag har sommaren här nu, och allt det där som man ser när man är det och blir när man känner det för allting är mycket mer
Skägg skägg skägg skägg skägg skäggboken män och musik. Det är vår igen men någonstans är det fortfarande vinter.
Skäggiga män och våren vindar in. Det brister bultar brus som hittar liv i varje sus. Vi sjunger sånger och vi säger hej igen det finns inget slut utan början som inte hittar ut. Tillsammans tror tycker tappar när lungorna luftas lut.
dagar som går och nätter som står, springer eller hastar sakta. blundar, bluddrar, blomstrar, blöder, berör, byter, bryter, botar, bordar, blir. mina unga år och de som jag har kvar.
Långa nätter och varmare dagar under solen. Lite färg i ansiktet och ont om sömn. Fem dagar av livets lycker och nu de senaste att hylla gentlemän, upptäcksresande och beige. Dylan och kaffe. Nere i bokstavsformer, hårfina mellanslag och indrag. Devendra Banhart. Kommer kanske upp igen. Eller inte. Det är ett rätt bra liv. Struntar i hur du mår igen. Bryr mig bara om att det är vår igen. Knyter om och släpper fri.
nu är det vår igen och jag undrar hur du mår igen och jag lever mest livet så att det känns och gör allt för att det inte ska kännas för mycket på det dåliga sättet men ibland sjunger jag och bland gråter jag och ibland smyger jag långsamt och ibland hastar jag snabbt och mina växter lever fortfarande fast jag inte vattnar dem så bra och mina händer är torra av den ibland så kalla vårvinden och jag vet inte riktigt vad jag gör eller vad jag vill eller hur eller varför men ibland känns det riktigt bra och det är det enda som spelar någon riktig roll försöker jag intala mig men ändå är jag jag som längtar som jag brukar och mer än jag kan
Jag var i Milano och älskade varje klyscha. Jag var i Milano, åt pasta, drack rövin och limoncello. Jag var i Milano och kollade på konst och välklädda herrar i mocka. Jag var i Milano och det var varmt. Jag var i Milano och tittade på unga konstnärer på konstskolan i konstkvarteren. Jag var i Milano och jag somnade till italienskt dubbad tv och Bob Dylan. Jag var i Milano och jag vill tillbaka.
Jag är i Stockholm och jag lever hela klyschan. Jag är i Stockholm och känner mig hemma men längtar bort. Jag är i Stockholm och lyssnar på kärlekssånger på italienska av vackra italienska män. Jag är i Stockholm och jag tror att jag snart måste åka tillbaka till Italien för att återigen få leva i en annan klyscha.
långsam extas. någon annan har gått här förut. det går inte att släppa nu, eller backa tillbaks. jag har missat det som höll mig i handen. nu är jag här. hej.
